:(

snälla.. bara ta mig tillbaka.
Vill ha allt ogjort, ville inte vara i denna sistsen jag är nu, vill böja om på nytt.
Men det kommer bara inte gå, speciellt inte när jag har mina ärr på mina armar som påminer mej om allt som sårat mej.
Vill inte sminka mej som jag gör, men jag försöker dölja det som finns på insidan, det som inte går att suda ut, ärren i mitt huvud från den kvällen & leendet som egentligen nt finns där.
Vill att folk bara ska se mitt yttre och inte tänka på mitt indre, för jag önskar jag kunde sudda ut det som fanns där inne och bara få allt hat och sorg att försvinna. bara kunna stänga en dörr och inte ta emot mer.
Jag önskar att jag var mycket starkare, att jag slapp falla ihop så lätt.
Och att folk slutade tycka synd om mej.. för det hjälper inte.
Det hjälper inte att folk ser ner på mej med sina blickar, för det svider ännu mer.
Kommer aldrig att ske att folk kommer kolla på mej normalt.
På det sättet som jag vill, att dem ska få se mej le och att jag verkligen menar det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0